dunkande hjärtan klockan kvart över fem

Okej, såhär. Jag har jag haft världens bästa vecka i Nice. VÄRLDENS bästa med versaler. Åh. Haft alla bra känslor som finns i hela världen på en och samma gång; full/hög/extremt lycklig/förälskad. För ja, tydligen finns den där sommarförälskelsen som alla pratar om men som jag aldrig varit med om förrän nu. Allt avslutades klockan sju på en strand i Monaco, vi såg soluppgången tillsammans med de bästa människorna jag någonsin träffat och det gjorde så ont i hjärtat att säga hejdå. Men det var också ett "vi ses snart igen". Så nu är jag lite ledsen i Sverige men samtidigt så himla himla glad!!! För de bästa stunderna är nog de som tar slut alldeles för fort, annars hade de inte varit lika bra. Och vem vet, snart kanske fyra britter kommer och flyttar in i min väns lägenhet i Stockholm ett tag, och då har jag något helt underbart att se fram emot! <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0