my mind is fucked up and my head is too
Jag orkar inte leva dagar som denna. Ett fullständigt ångestladdat dygn med världens tyngsta huvud och ett psyke som är sekunder ifrån att brista. Allt är som ett stort jävla dilemma och vad jag än gör eller säger blir allt fel. Jag har världens jobbigaste magkänsla för att jag inte kan sluta tänka på skit, och för att jag är rädd för mig själv, vad jag kan övertala mig själv till. Jag skulle helst vilja komma bort härifrån. Eller kedjeröka och deep-talka lite till, känner att mina lungor fortfarande fungerar rätt bra.
and I always said that this love was fucking right
Det här med att komma över människor är ett konstigt fenomen enligt mig. För ett halvår sedan var jag dödligt förälskad i en pojke jag trodde jag aldrig någonsin skulle klara av att släppa. För i mina ögon var han allt en person skulle vara för att vara perfekt. Jag skrev långa texter oss honom och om oss, för jag var så nerkärad i tanken av att det skulle vara vi. Men det blev aldrig vi, inte ens nästan. Och nu läser jag igenom gamla texter och blir paff över hur mycket jag förändrats känslomässigt under dessa 6 månader som gått.
Från februari:
Han klämmer på min hand när vi går igenom folkmassan. Jag tittar på hans nacke och ler. Tänk att en människa kan vara så fin, från alla vinklar. Basen dunkar så att hela golvet och kroppen skakar, det är som små stötar som for genom kroppen från fötterna och upp. Eller så kanske det bara är jag som pirrar av all överflödig kärlek. Vi stannar upp och hälsar på hans vänner, jag ler artigt och försöker se snygg ut så att han ska känna sig stolt över mig. En av dem drar mig intill sig och viskar "Fånga honom, du måste" och jag skrattar lyckligt över att ännu en av hans vänner verkar ha godkänt mig. Vi dansar oss inåt, mot dansgolvets mitt som slutdestination, och vi rör oss i takt med det höga dunkandet som överröstar sångtexten. Mina fingrar snuddar vid hans fingrar och de minimala berörningarna gör mig mer nervös och pirrig än vad någon kyss gjort mig någonsin tidigare. Han tittar på mig och hans blåa ögon ler i det bländande ljuset. Han är så rätt. Vi är så rätt.
Han klämmer på min hand när vi går igenom folkmassan. Jag tittar på hans nacke och ler. Tänk att en människa kan vara så fin, från alla vinklar. Basen dunkar så att hela golvet och kroppen skakar, det är som små stötar som for genom kroppen från fötterna och upp. Eller så kanske det bara är jag som pirrar av all överflödig kärlek. Vi stannar upp och hälsar på hans vänner, jag ler artigt och försöker se snygg ut så att han ska känna sig stolt över mig. En av dem drar mig intill sig och viskar "Fånga honom, du måste" och jag skrattar lyckligt över att ännu en av hans vänner verkar ha godkänt mig. Vi dansar oss inåt, mot dansgolvets mitt som slutdestination, och vi rör oss i takt med det höga dunkandet som överröstar sångtexten. Mina fingrar snuddar vid hans fingrar och de minimala berörningarna gör mig mer nervös och pirrig än vad någon kyss gjort mig någonsin tidigare. Han tittar på mig och hans blåa ögon ler i det bländande ljuset. Han är så rätt. Vi är så rätt.
we don't waste no precious time
Idag är det onsdag. Sedan förra onsdagen har jag ungefär gjort allt jag anser går emot mina principer. Jag har varit odrägligt full fem av sju nätter, dessutom bäng under en av dem. Jag har ätit mycket, mycket onyttigheter och rökt minst ett och ett halvt ciggpaket per dag. Jag har hånglat upp både tjejer och killar, bland annat ett gammalt ligg jag inte vill ha något att göra med. Jag har haft oskyddat sex med en vän som är allt annat än arisk, så som jag egentligen vill att killar ska vara. Jag har gått runt med samma smink i flera dagar och inte duschat på flera dygn. Jag har avslöjat för många hemligheter och jag har varit bakis så ofta att jag glömt hur det känns att vara helt nykter. Jag har skrattat, gråtit, hatat, älskat och varit hög av livsglädje. Jag har mått piss av ångest och skam, men vet ni vad? Denna vecka kan ha varit den bästa i mitt liv. Allt blir så mycket roligare och spännande när man tänjer på gränserna och lever utan att tänka på morgondagen. It's so much fun, living on the edge.
(ska dock trappa ner på allt för att inte dö i förtid eller bli tonårsalkis. promise.)
(ska dock trappa ner på allt för att inte dö i förtid eller bli tonårsalkis. promise.)
