2009

Jag tänker ofta tillbaka på gamla minnen som jag placerat långt bak i en romantisk dimma och tänker att ALLT var bättre förr. Framförallt saknar jag spänningen av att göra saker för första gången. Resa utan föräldrar för första gången, kyssa någon man gillar för första gången, lyssna på en bra artist för första gången, träffa en människa för första gången. Man kommer alltid till en punkt då det inte alls är första gången, utan tredje, fjärde, femte, eller hundrade gången. Och då blir allt plötsligt så mycket mindre spännande. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0