if you're not the one

Kan man gilla någon jättemycket och sen börja gilla någon annan också vid sidan om?
Jag tror det. Eller det verkar så.

Eller så finns det en slags balans. För jag tänker ibland på att jag nog skulle klara mig bra ifall han skulle få för sig att rådissa mig och sluta höra av sig. Klart jag skulle bli ledsen, men efter två, kanske tre dagar skulle jag må fint igen. Skulle lyssna igenom en deppig spellista, misshandla hans existens verbalt framför mina vänner, skrika lite, hitta en rebound att flasha med, tröstäta lite glass, sen back to normal.

Jag har en liten söt pojke i klassen som jag tycker mycket om. För att han fyller ut det tomrum som egentligen borde fyllas ut av en annan. Även fast han världens mest omogna är han ändå den som ger mig den dagliga dos av komplimanger, blickar och fysisk kontakt jag behöver. Idag var han inte i skolan och jag saknade honom lite. Igår bar han mig in på toaletten, släkte, låste och bad om en puss. Jag skrattade bara åt honom men tyckte faktiskt att han var gullig. Fick lust att pussa honom på riktigt.

Varför kan inte han med stort H vara mer på? Han har blivit mer på än på sistonde men ändå. Till en annan level iallafall? Sluta vara så jävla svår herregud.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0